”Drottningholms slott 22 augusti 1794”, på bilden syns underskriften ”Carl”. Det var hertig Carl av Södermanland som denna dag skriver under Stina Nilsdotters dödsdom. Gustav III är död sedan 2 år och Sverige styrs av en förmyndarregering. Gustav III son Gustav IV Adolf är 16 år och det ska dröja ytterligare 2 år innan han blir en myndig kung. Under denna tid är det Gustav III bror hertig Carl som i egenskap av förmyndare styr riket och idag stod på agendan att gå igenom Högsta Domstolens ärenden.
Carl befann sig alltså på Drottningholmsslott denna augustidag när fyra höga herrar anlände till slottet för att skriva protokoll över de ärenden Högsta domstolen tidigare fattat beslut om den 11 augusti 1794: ”Protokoll. Hållit på Drottningholms Slott den 22 augusti 1794. Inför Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland. I närvaro af: Hans Exellence Herr Presidenten friherre Reuterholm. Justitie Cantzlern Lode, Professor Calonius, Häradshöfding von Ackern.”
Nummer 5 på dagordningen gällde Stina Nilsdotters böneskrift om att få förskoning från sitt dödsstraff: ”5. Pigan Stina Nilsdotters från Näset i Jämtland underd. Böneskrift om förskoning från det henne genom Svea Hof Rätts utslag d. 17 sistl. Junii ådömde straff at för barnamord halshuggas och i båle brännas. Högsta Domstolen hade afstyrkt denna ansöknings befallande”
Högsta domstolen hade alltså avstyrkt Stinas nådeansökan och här denna dag så bekräftar Carl deras beslut, i protokollet står: ”Och fant Hans Kongl. Höghet ej eller skäl at den begärte förskoning från dödsstraffet förunna.”
För Stina fanns nu ingen återvändo. Med hertig Carls underskrift var hennes öde förseglat. 77 dagar senare, den 7 november 1794, kom Stina att halshuggas och hennes kropp att brännas på bål.
Jag undrar om hertig Carl skänkte någon tanke till sin egen oäkta son Carl Axel som nu var 21 år gammal. Carls sexuella utsvävningar, både före och under sitt äktenskap, var det något han reflekterade över? Reflekterade han någon gång över kontrasten mellan sitt hovliv kontra allmogens liv? Denna dag hade två kvinnor bett om nåd, bett om att få bli förskonade från dödsstraffet, pigorna Stina och Maria. De hade inte sett någon annan utväg än att ta ihjäl sina barn, medan Carls oäkta barn Carl Axel hade en framtid framför sig som greve, militär och politiker. Det oäkta barnets moder, Augusta von Fersen, fick hon skämmas så som Stina och Maria fick göra, ända in i döden och bortom döden? Nej det fick hon inte. Augusta kom att lämna hovet för en tid då Carl 1774 gifte sig med Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, men Augusta kom senare tillbaka då de fortsatte sin utomäktenskapliga relation utan några dödstraff att vänta… Och även om deras kärleksrelation senare tog slut så hade Augusta vid denna tid (1794) tjänst vid hovet.
22 augusti 2020, 226 år senare, har jag tagit mig till Drottningholms slott för att besöka platsen där hertig Carl skrev under protokollet. Jag vandrar runt i slottets salar och undrar i vilket rum de höga herrarna hade sin sammankomst? Vart skrevs protokollet? En guide tror att det kan ha varit i gröna kabinettet. Jag stannar upp här, flätar på mitt band där jag idag lagt in en tjock ljusblå tråd för Stina. en tråd som både blir synlig och osynlig. Ett ödesdigert beslut fattades här… ett beslut som innebär att Stina 77 dagar senare halshuggs. Jag vandrar sedan i Slottsparken där Linneas yllestrumpeband ”mörkertal” får bilda fond till slottet.
Källa: RA, Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen Prot: 1794:2 1794-1794/s.185 (tom s. 194)