-24 / 366: Idag är det 24 dagar tills konstprojektet Ofrihetens rum startar den 1 januari 2020 och 36 dagar kvar till premiären för Yllestrumpebandsmanifest-performancen söndagen den 12 januari kl.12 på Tingshuset i Delsbo. 42 kg yllegarn har vi släpat på idag. Lika mycket garn som vägen var lång för de dödsdömda barnamörderskorna; från häktet i Gävle till avrättningsplatsen vid Norrbobro, 160 000 meter. En symbolisk mängd garn som under år 2020 ska bearbetas fysiskt och mentalt: att bli till strumpeband men också till att reflektera kring hopp & hopplöshet.
En par timmar med repetion har spenderats på Tingshuset, vilket idag är ett kulturhus som ägs av föreningen Dellenkultur men fram till år 1971 användes det som tingslokal. Före år 1897 låg tingshuset i Näsbyn, nära Delsbo kyrka, som då var Delsbos centrum. Men när järnvägen drogs genom socknen så förändrades centrumbilden och tingshuset i Näsbyn plockades ner för att flyttas och byggas upp på den plats den nu ligger, alldeles vid den gamla järnvägsstationen. Men då den för barnamord anklagade soldatdottern Margta Carlsdotter Björk rannsakades år 1799 så skedde det på ”Näsby Gästgifwaregård”. I Hälsingland fungerade oftast gästgivargårdar som tingsplatser.
Repetition har skett tillsammans med Karin Sjögren och Gun Eriksson som kommer att framföra de 5 skillingtrycks strofer som finns med i performancen. Skillingtrycket är skrivet utifrån den anklagade barnamörderskan Margta och heter ”Om en Piga i Delsbo Sokn, som mördade sit egit Barn den 29 December 1799”.
Skillingtrycket är skrivet två år efter att Margta avrättades vid Norrbobro i Hälsingland. Ett par fel finns i skillingtrycket: Margta ”mördade” barnet den 31 december 1799 (inte den 29e), hon var 21 år (inte 17 år) samt att hon kallades för Margta (och inte Märta). I texten utrycks vidare att hon mördat med uppsåt vilket kan diskuteras. Hon ströp det med sitt eget yllestrumpeband men hon gjorde det inte med en gång utan lämnade först barnet oskadd.
Ett litet smygprov på skillingtrycks sången, strof nr 2 (av totalt 12 stycken). Skillingtryck var en billig trycksak och benämningen kommer utav att det oftast kostade 1 skilling. Men de som köpte trycken benämnde dem inte som skillingtryck utan man talade om visor. Visan/skillingtrycket om Margta trycktes i ett häfte om två visor och på framsidan står ”Tvänne nya och högst eftertänkeliga Fånge-Wisor, …”
Vi testar vit klädnad. Idén med vita kläder bygger på en uppteckning av prästen Pehr Stenberg (1758-1824) från Västerbotten. I sin levnadsbeskrivning berättar Stenberg hur han vintern 1794 blev illa berörd av att ha bevittnat barnamörderskan pigan Sophias halshuggning: att ”länge swäfwade åsynen häraf för mina ögon; samt, såwida Hon hade en hwit klädning, war hwar och en hwitklädd qwinna för mig obehaglig att se i långan tid derefter”.
Referenser:
Härnösands landsarkiv (HLA), Delsbo tingslags häradsrätt, dombok vid urtima ting, AIb:11, 12 januari 1799.
Enefalk, Hanna, Skillingtryck!: historien om 1800-talets försvunna massmedium, Uppsala universitet, Historiska institutionen, Uppsala, 2013.
Stenberg, Pehr, Pehr Stenbergs levernesbeskrivning: av honom själv författad på dess lediga stunder. D. 3 1789-1796, Forskningsarkivet vid Umeå universitet, Umeå, 2015